GRUNDAREN - GRACE ELLICE MAY
Vågat - djärvt okonventionellt | Tillstånd - sinnesstämning |声, Koe - en röst
En individ utan röst är ingen individ alls. Men en individ med en röst är en person med en identitet. Vi definierar oss själva i den här världen genom vem vi säger att vi är, genom vad vi gör, och framför allt, genom hur vi lever. Att ha en röst betyder att ha betydelse på något sätt, att påverka. Man behöver inte ha en enorm mängd ekonomiska eller materiella resurser innan ett genomslag kan göras. Förändring är något som börjar på små sätt. Det sker långsamt med tiden. Jag vill att mitt liv ska vara betydelsefullt, men jag vill inte att min betydelse eller betydelse ska definieras av hur andra ser mig. Jag ses, om än bara av mig. Och eftersom jag värdesätter mig själv betyder jag ändå. Men om jag förblir tyst och inaktiv och dödar mina drömmar för att jag tror att de är omöjliga, då begränsar jag mig själv från att upptäcka den person som jag borde vara - min sanna jag själv, den bästa versionen av mig.
Jag jagar inte något stort syfte i livet. Jag önskar att leva enkelt och flitigt, vara trogen den jag säger att jag är och göra det jag älskar mest i världen - att berätta historier. Jag utövar olika konstformer (av vilka du kommer att lära känna många snart) och jag försöker göra mitt bästa på dem alla. Jag strävar inte efter att bli en "mästare" eller "bäst". Jag vill bara göra mitt bästa, och om jag kan uppnå det, då kommer det att vara mer än tillräckligt för mig. Jag är på en resa för att lära mig att uppskatta de små sakerna i livet. Allt i livet är konst, och konst är något som kan tolkas på olika sätt beroende på vilken synvinkel du ser på det från, vare sig det är din eller någon annans. Dessutom är konst inte bara en målning. Det kan vara en dikt, mat, natur, en text, hur en outfit är sammansatt, en film, musik, etc. Konst tror jag är allt som berättar en historia. Det är förmågan att ge liv till även de mest livlösa eller obetydliga saker. Konst är allt som har effekt. Och om något får dig att känna något, så har du upplevt konst, och den konsten (vad den än är) har tjänat sitt syfte.
Små saker spelar roll. Jag har inte den starkaste rösten (som vanligtvis bara kommer fram i ett anfall av humör), men jag har starka känslor, och hela mitt liv har jag aldrig riktigt vetat var jag ska lägga dem. Men tack och lov för konsten, antar jag, och förmågan att vi alla har att skapa något från ingenting alls. Jag håller fortfarande på att hitta och skapa min egen väg i världen och upptäcka min egen sanna röst. Det kommer inte att bli lätt, och jag kanske blir tyst då och då. Men bara för att min röst skiljer sig från någon annans betyder det inte att det jag har att säga inte spelar någon roll eller är mindre viktigt. Innan jag är svart, innan jag är kvinna, innan jag är något som världen väljer att definiera mig som, är jag Grace Ellice May, och min röst spelar roll helt enkelt för att jag har en. Jag är viktig helt enkelt för att jag lever, och det gör du också.
Jag skapade den här plattformen för att använda min röst som ett sätt att ta upp plats, orädd, och njuta positivt av de saker jag älskar. Jag är fortfarande rädd, men jag gör det ändå. Det kommer att bli klumpigt, och jag kommer att göra massor av misstag på vägen. Men eftersom det här är första gången jag lever, är misstag okej. Det är okej att vackla, och det är okej att göra fel ibland. För att få det fel är hur vi så småningom lär oss att få det rätt. Självmedkänsla är botemedlet mot vår ofullkomliga mänsklighet, och jag kommer att ge mycket av det till mig själv under denna resas gång. Tack för att du besöker mig på min trygga plats. Du är alltid välkommen hit.
Ta hand om dig, må bra och våga ha en röst. Använd den du har. Du betyder.
Varmt, Grace.
PS Temalåten för denna blogg är "Modig" av Sara Bareilles. Lyssna på den när du känner dig nere och behöver en boost av självförtroende. Lycka till !
WORDS FROM OUR FOUNDER
An individual without a voice is no individual at all. But an individual with a voice is a person with an identity. We define ourselves in this world by who we say we are, by what we do, and most of all, by how we live. To have a voice means to matter in some way, to have an impact. One does not have to possess an enormous amount of financial or material resources before an impact can be made. Change is something that begins in little ways. It occurs slowly over time. I want my life to be significant, but I don't want my significance or importance to be defined by the way others see me. I am seen, even if only by me. And because I value myself, I matter anyway. But, if I stay silent and inactive, and kill my dreams because I think them impossible, then, I limit myself from discovering the person whom I ought to be - my true myself, the best version of me.
I am not chasing any grand purpose in life. I desire to live simply and diligently, staying true to who I say I am, and doing what I love most in the world - telling stories. I practice different art forms (many of which you will come to know soon enough) and I try to do my best at all of them. I don't aspire to become a 'master' or 'the best'. I only want to do my best, and if I can achieve that, then, that will be more than enough for me. I am on a journey of learning to appreciate the little things in life. Everything in life is art, and art is something that can be interpreted in different ways depending on the viewpoint you're looking at it from, be it yours or someone else's. Also, art isn't only a painting. It can be a poem, food, nature, a piece of writing, the way an outfit is put together, a film, music, etc. Art, I believe, is anything that tells a story. It is the ability to give life to even the most inanimate or insignificant of things. Art is anything that is impactful. And if anything makes you feeling something, then, you have experienced art, and that art (whatever it be) has served its purpose.
Little things matter. I don't have the strongest voice (that usually only comes out in a fit of temper), but I possess strong emotions, and all my life I've never really known where to put them. But, thank God for art, and the ability that we all have to create something from nothing at all. I am still finding and creating my own way in the world, and discovering my own true voice. It won't be easy, and I might be silenced every once in a while. But, just because my voice differs from someone else's doesn't mean that what I have to say doesn't matter or is less important. Before I am black, before I am a woman, before I am anything that the world chooses to define me as, I am Grace Ellice May, and my voice matters simply because I have one. I matter simply because I am alive, and so do you.
I created this platform to use this voice of mine as a way to take up space, fearlessly, and indulge positively in the things I love. I am still afraid, but I'm doing it anyway. It will be clumsy, and I'll make tons of mistakes along the way. But, because this is my first time living, mistakes are okay. It's alright to falter, and it's alright to get it wrong sometimes. Because getting it wrong is how we eventually learn to get it right. Self-compassion is the remedy for our imperfect humanity, and I will give lots of it to myself along the course of this journey. Thank you for visiting me in my safe place. You are always welcome here.
Take care, be well, and dare to have a voice. Use the one you've got. You matter.
Warmly, Grace.
P.S. The theme song for this blog is "Brave" by Sara Bareilles. Have a listen to it whenever you're feeling down and need a boost of confidence. Good luck!